Oj då!

Det var visst rätt länge sen  jag skrev. Bästaste bloggkompisen frågade om jag skulle döpa om bloggen till var åttonde månad! Hm, kanske en bra idé.                     
Jag får skylla på att jag varit så himla trött den här terminen. Fast jag bara jobbar halvtid känns det som jag jobbar dubbel heltid. Det är jätteroligt och jag älskar faktiskt mitt jobb, men jag är så trött att jag somnar på soffan varenda eftermiddag när jag kommer hem från skolan. Tur att jag har världens bästa kolleger och jättegulliga (fast rätt jobbiga) barn.                                     
Idag när jag kom hem väntade ett paket på mig, världens bästaste bloggkompis har bakat brownies och skickat till mig. Och inte vilka brownies som helst, det är liksom i två våningar. Botten är en jätteläcker chokladig brownie och ovanpå är det en cheescake. Hon vet precis vad jag gillar bästaste bloggkompisen! Nu ska jag resa mig från soffa och sätta på lite kaffe, och sen ska jag sätta mkig med kaffet och mina brownies och läsa några tidningar som dottern har varit här med.

Tillbaka

I alla fall för ett tag. För nu har jag äntligen börjat jobba. Visserligen bara halvtid, men i alla fall. Håll tummarna för att det ska gå bra! Sommaren har varit jobbig eftersom jag inte visste hur det skulle gå med jobbet förrän en vecka förre jag började.
Det regnar och regnar och jag hoppas det slutar snart för jag vill gå ut. Nu ska jag laga lunch sen måste jag nog gå ut även om det regnar för maten är nästan slut.
Tack alla underbara vänner för att ni har peppat mig när det varit jobbigt! Nu hoppas jag att ni gör samma sak för underbara bloggkompisen som är sjuk.
kram

Från min trapp

PALLRUTOR

blanda

1 1/4 koppar mjöl

1/4 kopp socker

100 g smör

1/4 kopp kokosflinor

tryck ut blandningen i en

ca. 30 x 20 cm långpanna

grädda i 175° i 10 minuter

skiva och bred ut

3 äpplen

ovanpå degbottnen

blanda

½ kopp socker

1/4 kopp kokosflingor

200 g cream cheese

tillsätt

2 ägg

2 msk mjöl

½ tsk bakpulver

2 tsk kardemumma

häll ovanpå äpplena

grädda i 20 - 35 minuter

strö över en blandning av

kokos & socker

grädda i 20 - 35 minuter

i 175°

Nu har jag fått receptet på kompisens goda rutor. Jag har gjort dom flera gånger, sist nu i morse när jag inte kunde sova gick jag upp halv fem och bakade. Så nu sitter jag på trappa i bara nattlinnet och dricker kaffe och äter de goda rutorna. Jag som borde gå ner 5 kg borde ju inte baka så goda saker! 
Det har varit en jobbig vår, nu väntar jag på besked från FK och kan inte koppla av förrän jag jag vet hur min framtid kommer att se ut. Så jag kommer nog inte att skriva så mycket på ett tag.
Tack alla gulliga vänner för allt stöd (och kakor) ni ger mig!

Bara lite prat

Nu har jag precis kommit hem från landet. Jag hade tänkt blogga och läsa medans jag var där, men jag började städa första kvällen och sen kunde jag inte sluta. Det blev en grundlig vårstädning, fräscha gardiner och nya dukar så nu är det så fint, så fint. Fast det blev ju inte något bloggat förståss, och jag läste nästan ingenting. Det berodde kanske på att jag tyckte det var lite kusligt att vara där när inga grannar var där. Då ska man inte läsa deckare, och det var de enda jag hade med mej. 
På vägen dit kom jag precis efter det en älgolycka hänt. Det var så otäckt att se den skadade älgen som fick skjutas sen. Tjejen som körde hade änglavakt och fick inte en skråma fast hon nästan fick älgen i knät. Jag var alldeles skakig resten av dan.
Innan jag åkte hem hälsade jag på bloggkompisen. Det är så mysigt att sitta och prata i hennes stora lantkök. Och äta gott, hon vet precis vad jag gillar! Dessutom skickade hon med en massa godis hem. Tack gulledej! Hon skulle skicka receptet till den goda kakan, om hon kom ihåg hur hon gjort. Då kan jag lägga ut receptet.

Lite gnäll

Jag tror inte att jag är tillbaka på banan än men tänkte ändå skriva lite så att ni inte tror att jag gått upp i rök. Det är förresten ingen risk att jag gör det när bloggkompisen skickar smarriga kakor till mig, haha. Tack, gullekompis!
Jag åkte på en dunderförkylning och har inte kunnat gå ut i det fina vädret. Vågar förresten inte gå ut när det är halt, med mina dåliga knän är jag rädd för att ramla och inte kunna ta mej upp själv.
Så jag har varit lite deppig, inte haft lust att göra nånting. Och blir avundsjuk på kompisen som inte deppar ihop för minsta grej som jag gör. Jag önskar att jag kunde lära mej att vara lika positiv som henne. 
Om en stund kommer min dotter och vi ska ha det lite mysigt i kväll.

Nystart

Ska försöka komma upp på banan igen. Jag är fortfarande trött deppig och förkyld men det känns som det håller på att vända. Och det är mycket mer än en vecka sen jag skrev, fast jag tyckte att jag hade så mycket roligt att berätta från när Berit var här. 
Först drack vi kaffe med semlor och pratade och pratade. Sen lagade vi mat tillsammans, Berit hade handlat på vägen hit, och vi lagade chicken diablo efter hennes hemliga recept;)
Efteråt åt vi de supergoda brownisarna som bloggkompisen hade skickat för att fira vår träff.
Sen tänker jag inte berätta mer om vad vi åt. Bloggkompisen tycker att det är töligt med matprat, men lite får hon stå ut med, tihihi.
Berit stannande ända till midnatt så vi hann både prata och äta mycket mer.
Om en stund kommer min dotter hit för att hjälpa mig att städa. Och i morgon är Berit ledig efter lunch, så vi ska promenera där hon bor innan vi tar en fika på ett jättemysigt kondis.

Trött

Nu är jag hemma igen men för trött för att blogga. Jag kommer igen så fort jag kan.